sagasara

Igår tänkte jag såhär: hm, undra om man skulle ha farit på dansen på mb...skulle va kul, träffa nå folk, surr, dricka lite...visst ja gör de! jag frågar min vän tomas o han ska följa, väldigt osäkert...
satt hemma å vänta till kl typ kvart i elva tills ja bestämde mig att ja gå väl själv då, kan väl inte sitta här å vänta som nån annan tönt som bara ha en vän att klänga sig fast vid =)

jag gick, fick skjuts av göran, kom dit, for igen å kom tillbaka...då hade ja hittat tomas som jag snart tappade bort igen i virrvarret av människor, oj så mycke folk de var där =) då visar det sig att tomas tagis sig in på puben men det är så mycke folk så inga fler få gå in om ingen går ut, jag väntar...å väntar...å väntar lite till, sen känner jag mig så tragisk som står själv i ett hörn så ja bestämmer mig för att gå hem, rolig kväll = NEJ!!!

Men jag tror de mest tragiska var att när ja gått en bit så stannar det en ekant å erbjuder mig skjuts i ett tåg...visst tänka jag, skönt å slippa gå MEN jag sittar alldeles ensam på de där jävla tåget...höjden av ensamhet kände jag just då...

fruktansvärt hemsk kväll som slutade med fika å säng MEN inte fick ja sova inte nää då...det är fest hemma hos mig, jaa då, 4 st var dom men levde fan om som en hel flock med joddlande eleftanter!!!
FAN så irriterad jag var, kl halv 5 då var det lugnt hemma å ja fick sova i nån ordning för att sedan kliva upp kl 07.15 för att ha jour på ridklubben

livet suger hårt ibland...